Första veterinärbesöket för valp eller kattunge

När det ska bokas, vad du ska ta med, vad som kollas och vilka frågor du bör ställa: så förbereder du första veterinärbesöket tryggt och enkelt.

Det första besöket sätter tonen för ett helt liv av veterinärbesök. Det är också startskottet för din valps eller kattunges hälsoresa. Med lite förberedelser får du tydliga svar på dina frågor – och ditt djur får ett fint första minne från kliniken.

När det ska bokas

Allra helst under den första veckan efter att din nya familjemedlem har flyttat in, även om den verkar fullt frisk och det ännu inte är dags för nästa vaccination. Veterinären får en bra utgångspunkt, och du får chansen att ställa dina frågor innan vardagsrutinerna har satt sig.

Vänta däremot inte på det inbokade besöket om något känns fel. Upprepade kräkningar, diarré, matvägran, hosta, rinnande ögon eller nos, eller en ovanlig orkeslöshet hos ett mycket ungt djur betyder att du ska ringa veterinären samma dag.

Vad du ska ta med

  • Vaccinationsintyg eller pass, där tidigare givna sprutor finns antecknade.
  • Datum och preparatnamn för tidigare behandlingar: avmaskning, fästingmedel, eventuella mediciner.
  • Registrerings- och ägarhandlingar, samt köpe- eller adoptionsavtal.
  • Namnet på fodret och hur stora portioner du ger.
  • En lista med dina frågor, plus allt du har lagt märke till: aptit, avföring, klåda, nysningar.
  • Några riktigt goda godisbitar.

Fråga gärna kliniken redan vid tidsbokningen om de önskar ett färskt avföringsprov.

Under resan färdas en kattunge bäst i en stängd transportbur med en välbekant filt i botten. En valp bör ha halsband eller sele och koppel, men i väntrummet ska du hålla den i knät eller i famnen: innan grundvaccinationen är helt klar bör valpen varken gå på golv där sjuka djur kan ha rört sig, eller hälsa på andra patienter.

Vad veterinären undersöker

Den första undersökningen är en noggrann genomgång från nos till svansspets:

  • vikt och allmäntillstånd, vilket blir den första punkten på tillväxtkurvan;
  • ögon, öron och nos: flytningar, öronskabb;
  • mun och svalg: mjölktänder, bett, gom;
  • hjärta och lungor med stetoskop, för att upptäcka eventuella medfödda blåsljud;
  • mage och navel, för att kontrollera om det finns ett navelbråck;
  • hud och päls: loppor, kala fläckar, sårskorpor;
  • ben och leder, samt hur djuret rör sig;
  • hos hanar kontrolleras att båda testiklarna har vandrat ner;
  • id-märkningen, som kontrolleras med en chipläsare för att se att numret stämmer med handlingarna.

Beroende på ålder och vad som redan är gjort ger veterinären därefter eventuella vaccinationer, skriver ut avmaskningsmedel och lägger upp planen framåt.

Bra frågor att ställa

  • Vilka vaccinationer behöver mitt djur här där vi bor, och när är det dags för nästa spruta?
  • Hur ofta bör jag behandla mot mask, loppor och fästingar?
  • Ser vikten bra ut? Hur mycket mat ska jag ge, och hur länge bör djuret äta tillväxtfoder?
  • När är det lämpligt att kastrera?
  • Är chippet registrerat i mitt namn hos Jordbruksverket och DjurID, och hur uppdaterar jag mina uppgifter?
  • För en valp: när kan den börja gå promenader utomhus och träffa andra hundar? Rekommenderar ni en valpkurs?
  • Vilka varningssignaler kräver akutvård, och vem kontaktar jag på kvällar eller helger?

Skriv gärna ner svaren under besöket. Man har ofta glömt hälften innan man ens hunnit ut till parkeringen.

Så blir det en positiv upplevelse

Ett djur som får ett trevligt första möte med veterinären är mycket lättare att undersöka under resten av livet. Några enkla vanor gör stor skillnad:

  • Vänj djuret vid transportburen i förväg: låt den stå öppen hemma i några dagar med en mysig filt och lite godis i, så att den känns som en trygg koja snarare än en varningssignal.
  • Träna på hantering hemma: känn på tassarna, titta i öronen, lyft försiktigt på läpparna några sekunder i taget och belöna direkt.
  • Ge inte en stor måltid precis före bilresan om ditt djur lätt blir åksjukt, men spara det bästa godiset till undersökningsrummet.
  • Håll dig själv lugn: prata med mjuk och vanlig röst, och låt djuret nosa av undersökningsbordet och hälsa på veterinären innan undersökningen drar igång.
  • Belöna hela tiden: med rätt godis i rätt sekund märks sticket från sprutan knappt.
  • Håll kattens bur ovanför golvet och på tryggt avstånd från hundar i väntrummet, gärna med en handduk över om katten verkar stressad.

Många kliniker välkomnar dessutom korta drop-in-besök bara för att öva: ni kliver in, djuret får ställa sig på vågen, får en godbit och så går ni hem igen. Inga stick, bara fina minnen.

Efter besöket

Om djuret fick en spruta kan det vara lite trött eller ömt runt stickstället under 24 till 48 timmar. Det är helt normalt. Svullnad i ansiktet, upprepade kräkningar eller andningsbesvär är det däremot inte – kontakta i så fall veterinären omedelbart.

Innan detaljerna faller i glömska, skriv upp nästa viktiga datum: andra sprutan, nästa avmaskning och nästa invägning.

Håll koll på allt med Medika

Vid det första besöket blir det snabbt många datum, råd och papper att hålla reda på. I Medika loggar du enkelt under Veterinärbesök vad veterinären sade, registrerar sprutan under Vaccinationer med datum för nästa påfyllning för att få Påminnelser, och lägger in avmaskningen under Behandlingar med en egen återkommande påminnelse. Du kan också fota receptet eller intyget för att spara det under Medicinska dokument, och fylla i dagens mätvärde under Vikt – det blir den allra första punkten på tillväxtkurvan.

Den här artikeln är endast avsedd som information och ersätter inte råd från en veterinär. Kontakta alltid en veterinär om du är osäker på ditt djurs hälsa.